 |
Propagandans mekanismer
”Uppfattningsförmågan hos den stora massan är mycket begränsad och förståndet klent, men istället är glömskan så mycket större”
” All propaganda måste vara folklig och anpassa sin andliga nivå efter uppfattningsförmågan hos de mest inskränkta, bland dem till vilken den riktar sig”
Ur Hitlers bok ”Mein Kampf”
Ordet propaganda kommer från latinet och betyder utbreda och från början var det den katolska lärans utbredande som åsyftades. Med tiden kom begreppet propaganda att avse medlen för utbredandet av en uppfattning och inte själva målet för detta.
Propagandan användes första gången i modern tid under Första Världskriget, som ett medel i den psykologiska krigföringen. Med psykologisk propaganda avses de systematiska försöken att påverka individens sätt att se på olika förhållanden, för att på det sättet få deras attityder och inställningar och till slut deras handlingar under kontroll. Nazisterna utvecklade under sin tid vid makten propagandavapnet till sin fulländning. En av deras teser var att man kunde ljuga hur mycket som helst bara man fortsatte att upprepa lögnen. Just repetitionen är den viktigaste tekniken för att föra ut ett propagandistiskt budskap. Hitler skriver i sin bok ” Mein Kampf”:
”Utgående från detta faktum har varje verkningsfull propaganda att begränsa sig till ett fåtal punkter och i form av slagord köra med dessa så länge, att även den siste förmår uppfatta vad dessa ord avser att bibringa”.
I lexikon förklaras propaganda som ”... en strävan att med suggestiva medel utbreda en lära eller föreställning. Med en snävare tolkning av begreppet propagandan menas en kommunikation som syftar till organiserad påverkan av människors inställning i kontroversiella samhällsfrågor.
Propaganda kännetecknas av ensidiga framställningar ; verkligheten betraktas antingen som vit eller svart. Partier, personer, organisationer prisas eller förhånas. Att ge öknamn är kanske den vanligaste formen av propaganda. På det sättet kan man ge en speciell person eller åsikt en negativ klang, som gör att mottagaren, exempelvis en tidningsläsare, från början är avvisande.
Men propaganda behöver inte i sig vara negativ. Den kan vara positiv när den skapar engagemang och riktar in människor mot viktiga gemensamma mål, exempelvis Greenpeace, antirökkampanjer och miljörörelsen. Propaganda är negativ när den blir ensamt rådande i ett samhälle och när dess innehåll och metoder inte får motsägas eller kritiseras.
All typ av propaganda går på ett eller annat sätt ut på att förändra människors uppfattningar. Men propagandan får störst effekt när människor är offer för starka känslor eller när tillvaron verkar oklar och är under snabb förändring. Propagandan är därför framförallt mycket verksam under krig eller vid hot om krig, exempel i modern tid är Kuwait- och Jugoslavienkrigen.
Fakta i sig utgör ingen god propaganda. Det är först när fakta förmår spela på, exempelvis ett lands eller grupps, rådande känslor och behov man uppnår den rätta effekten.
De viktigaste punkterna för att erhålla propaganda-effekter:
1. Man sätter nya ordetiketter på förhållanden för att därigenom få en god eller dålig känsloton kring en sak eller händelse
2. Överföring – innebär att en prestigeladdad person eller åtgärd kopplas ihop med det man vill sälja, ex en politisk idé
3. Man väljer ut en viss aspekt av en händelse för att dra bort uppmärksamhet från en annan
4. Förenkling – innebär att man reducerar det mångfacetterade till något enkelt
5. Upprepningseffekten – innebär att man med upprepning av känsloladdade slagord förstärker den känslostämning som propagandatemat från början handlade om
Bilder spelar en mycket viktig roll i spridandet av propaganda. Både dåtidens och nutidens nazistiska publikationer är fullmatade med bilder och laddade symboler. Bilderna finns med för att förstärka effekten av en skriven text och kan spegla allt från barnafödande till våldsamma bilder från ”den slutgiltiga striden”. Ofta visar de upp olika känslostämningar och manar till hat och kamplystnad. Den vite mannen framställs som mycket heroisk i sin kamp mot det onda – det främmande.
Ett återkommande tema är den vita rasens undergång och flera bilder har gjorts för att illustrera detta. Ofta jämförs bilden av ett soligt, varmt hembygdslandskap och blonda arbetande män och kvinnor, med bilden av ett mörkt, smutsigt, dekadent och narkotikafyllt mångkulturellt samhälle. Bilderna har undertexten ”Valet är ditt!”
80-talets svenska naziströrelse var stark nationalistisk och det var därför ingen slump att svenska flaggan kom att bli dess viktigaste symbol. För många var den svenska flaggan under hela åttiotalet synonym med nazism, något som idag har helt förändrats. Detta beror delvis på samhällets beslut att återerövra flaggan som symbol från nazisterna, men också på att naziströrelsen idag är mer renodlat nazistisk och inte längre är enbart nationalistisk. Nazismen är en internationell rörelse med behov av gemensamma symboler och då faller de självklara valen på de traditionella nazistsymbolerna.
Flaggor har under lång tid haft som sin viktigaste uppgift att utmärka en grupp, att stärka gruppkänslan och att öka sammanhållningen i gruppen. Den svenska flaggan i sin nuvarande form inrättades av Stockholms Landsstormsbefälsförbund i slutet av 1910-talet. Detta var i en tid när arbetarrörelsen växte sig stark i hela Europa och befälsförbundet ville skapa en symbol för svenskarna som stod över parti och klass.
I boken Propaganda beskriver Anthony Rhodes nazismens enorma massmöten under partidagarna i Nürnberg i mitten i 1930-talet. Han beskriver ledarnas tal, massornas sång, fackeltåg, flaggspel, defileringar och allehanda uppmarscher med en kvarts miljon människor inblandade. Vid ett sådant möte inviger Hitler den nya partiflaggan med hakkorset, han smeker den ömt med ena handen samtidigt som han med den andra griper tag i Blutefahne. (Blutefahne var flaggan som användes vid nazisternas misslyckade statskupp 1923, den så kallade ölkällarkuppen i München. Enligt nazisterna var den full av blod och kulhål från stupade nazister.) Hitler når sitt mål med ceremonin och laddar den nya partifanan med betydelser och stämningar.
Partidagarna filmades 1933-36 av den tyska filmregissören Leni Riefenstahl och resulterade i propagandafilmen ”Viljans Triumf”. I filmen, som är speciell i sin ljussättning och sina kameravinklar, defilerar hundratusentals soldater förbi med spadar!, symbolen för det nya landet som skulle byggas. Filmen säljs fortfarande av bland annat Ragnarock Records.
Efter nazisternas maktövertagande 1933 började Tyskland likriktas. Människor formades efter ett visst mönster och inga avvikelser tolererades. Budskapet att Hitler och nazisterna hade räddat landet hamrades in i folks medvetande. Press, radio och film kontrollerades noggrant. Tyskarna fick inte läsa och höra vad de ville. Litteratur som ansågs ”otysk” brändes på offentliga bokbål. För att från grunden omdana Tyskland och garantera nazismens framtid ställdes skolan och ungdomsorganisationerna i propagandans tjänst.
Hitler i ett tal 1938:
”Denna ungdom, den lär sig ju inte något annat än att tänka och handla tyskt. Och när nu denna pojke och denna flicka vid 10 års ålder kommer in i våra organisationer och där ofta för första gången över huvudtaget får känna frisk luft, kommer de sedan efter 4 år från pionjärerna ini Hitler jugend, och där behåller vi dem ytterligare fyra år ... och de blir inte fria mer, inte under hela sitt liv”.
Hitler utsåg snabbt judarna till tyska folkets primära fiender. Antisemitismen blev den centrala komponenten i den nazistiska propagandan och byggdes på föreställningar som existerat i Europa i flera hundra år. I propagandan framställdes judarna som det absolut onda, som varande icke-människor. I propagandafilmen ”Den evige juden” likandes judarna vid råttor, som till varje pris skulle bekämpas och utrotas. Många övertygade nazister trodde på detta och i deras uppfattning saknade judarna totalt mänskliga drag.
Redan några månader efter maktövertagandet byggdes det första koncentrationslägret Dachau, utanför München, och nazisterna hade lagt grunden till det som 12 år senare hade kommit att kosta över 10 miljoner människor livet.
Källa: Bildspråkets grunder av Hansson, Nordström och Karlsson
Katarina Larsson och Peter Karlsson
Januari 2001
| |
