 | | |
Tillbaka till "Jag är inte rasist, men..." | | | |
8) Invandrarnas kultur är så annorlunda att de inte passar in i Sverige
"En invandrarfamilj med mormor och hela baletten flyttade in i en lägenhet i ett bostadshus. Efter ett tag reagerade grannarna i bostaden under. Deras tak 'läckte'. De ringde till hälsovårdsnämnden som gjorde ett besök hos invandrarfamiljen. I vardagsrummet var halva parkettgolvet uppbrutet. Där odlade familjen potatis".
Parkettgolvshistorien är ett exempel på en av våra vanligaste så kallade folksägner. Sådana historier uppstår framför allt inför det okända och främmande, som blir föremål för rykten, skvaller och sägner. Just historien om potatisen och parkettgolvet fanns i Sverige redan innan den första stora invandrargruppen kom på 1960-talet. Efter andra världskriget berättades den om norrlänningar som flyttat till Stockholm och om nyinflyttade landsortsbor i en förort till Luleå. Den berättas också flitigt i bland annat Ungern och Tjeckoslovakien om zigenare, men återfinns också i många andra länder.
Parketthistorien, som är hämtad från Bengt af Klintbergs bok "Råttan i Pizzan", är ett tydligt exempel på de fördomar som finns om flyktingar och invandrare. Många sätter likhetstecken mellan ordet "invandrare" och en man eller kvinna från en liten avlägsen bergsby utan någon som helst utbildning.
I själva verket är det snarast tvärt om.
Flyktingar och invandrare har generellt sett en lika hög eller till och med ännu högre utbildningsnivå än de sverigefödda. Bland de som är födda utomlands finns lika många, eller fler, personer som har genomgått en högskoleutbildning jämfört med de som är födda i Sverige.
De invandrare som har minst andel högskoleutbildade är de som kommer från våra grannländer; Danmark, Norge och Finland. Om man räknar bort de lågutbildade manliga invandrarna från Skandinavien, visar det sig att det bland män som är födda i Afrika och Asien finns fler personer som har genomgått högskola än bland de män som är födda i Sverige.
De utlandsfödda kvinnornas utbildningsnivå skiljer sig dock åt gentemot de svenskfödda, generellt finns det bland kvinnor födda i Afrika och Asien färre högutbildade än bland kvinnor födda i Sverige. Det är således en myt att invandrare och flyktingar är lågutbildade analfabeter.
Nu är det självklart inte endast utbildningsnivån som avgör hur lätt eller svårt någon har för att komma tillrätta i ett nytt land, det beror på en hel del andra faktorer.
Slutligen finns det ett grundläggande problem med påståendet att vissa personer inte skulle "passa in" i Sverige eftersom deras "kultur" är alltför "olik" den svenska. Det bygger dels på uppfattningen att det endast finns en svensk kultur att anpassa sig till, att alla svenskar skulle vara lika, dels på att kultur är något fast och statiskt som inte kan förändras. Men alla vet vi att människor förändras. En svensk familj som bor 20 år i Frankrike förändras på samma sätt som en familj från Turkiet förändras efter en längre tids vistelse i Sverige. Därför kan man inte heller säga att människor från vissa länder inte skulle kunna leva i något annat land.
Påståendet att vissa kulturer inte passar ihop ingår i ett tänkesätt som brukar kallas för kulturrasism och brukar ofta användas av främlingsfientliga partier.
(läs mer om rasism).
Gellert Tamas
Mer om fördomar.
| |
| | |
